Tillbaka till Välkommen till Max Backstrom...

TEXTSTRUKTURERING

Tillbaka till Välkommen till Max Backstrom...


INLEDNING

Detta material ger tips till Dig som ska skriva en omfattande text och vill ha hjälp att komma igång med skrivandet. Innehållet är indelat i tio kapitel. Här följer en sammanfattning av innehållet.

Du kan hoppa över sammanfattningen och gå direkt till innehållsförteckningen


SAMMANFATTNING

INNEHÅLL/UTFORMNING

Mål
- Vilket är syftet med meddelandet?
Målgrupp
- Vilka egenskaper och behov har mottagaren?
Medium
- Hur ska meddelandet överföras?
Situation
- Vilka yttre faktorer bör man ta hänsyn till?

MATERIAL

Samla material
- Skaffa kunskaper och "stoff" att krydda med
Sovra materialet
- Vem ska läsa och i vilket syfte?
Gör flera versioner?
- För olika situationer/målgrupper
Gör en preliminär plan!
- Justeras under arbetets gång

STRUKTURERING

Rubriksättning
- Gör en disposition, detaljerad...
Några grundregler
- Låt huvudtanken framträda tydligt
- Gör texten till en sammanhängande helhet
- Arbeta rationellt

RUBRIKSYSTEM

Huvudrubrik
- informerar om innehållet
Mellanrubriker
- för orientering i texten
- decimalnumrering
Språklig utformning
- så konkret som möjligt
- språklig symmetri

INLEDA OCH AVSLUTA

Inledningen
- ge huvudtanken
- sammanfatta innehållet
- knyt an till läsarens situation
- intressera läsaren!
Avslutningen
- dra slutsatser
- reflektera över vad som har sagts
- låt läsaren dra slutsatser
- aktivera läsaren!

PRAKTISKT TEXTARBETE

Arbeta efter en plan
- Gör en disposition (rubriksystem)
Råmanus
- Skriv utan att stanna på detaljer
Kontroll av manus
- Struktur och rubriker
- Sakliga detaljer
- Presentationssätt och språk

Innehållsförteckning

1 FÖRORD
2 INNEHÅLL OCH UTTRYCK
3 MATERIAL
3.1 Att samla material
3.2 Syften med materialinsamling
3.3 Sovring av material
3.4 Text i flera versioner
3.5 Preliminär plan
4 STRUKTURERING
4.1 Rubriksättning
4.2 Olika typer av ordningsföljd
4.2.1 Tidsföljd
4.2.2 Rumsföljd
4.2.3 Logisk följd
4.2.4 Kontrasterande följd
4.2.5 Associativ följd
4.2.6 Det mest intressanta först
4.3 Några grundregler
4.3.1 Låt huvudtanken framträda!
4.3.2 Gör texten till en sammanhängande helhet.
4.3.3 Arbeta rationellt vid allt skrivarbete:
5 RUBRIKSYSTEM
5.1 Huvudrubrik
5.2 Mellanrubrik
5.3 Språklig utformning
5.4 Rubriksymmetri
5.5 Decimalnumrering
6 INFORMATIONSTÄTHET
6.1 Olika grad av informationstäthet
7 INFORMATION UTANFÖR TEXTEN
7.1 Bilagor
7.2 Källförteckning
7.3 Fotnoter
7.4 Innehållsförteckning och Förord
8 ATT INLEDA OCH AVSLUTA EN TEXT
8.1 Olika sätt att inleda en text
8.2 Avslutningen
9 PRAKTISKT TEXTARBETE
9.1 Arbeta efter en plan
9.2 Råmanus
9.3 Praktiska råd
9.4 Kontroll av manus
10 KÄLLFÖRTECKNING

1 FÖRORD

Jag har valt att kalla kompendiet "TEXTSTRUKTURERING". Avsikten med denna sammanställning är huvudsakligen att ge dig hjälp att strukturera en text på ett korrekt sätt. Den kan även med fördel läsas då du vill ha inspiration och idéer till skrivandet.

Här finns råd och rekommendationer som är avsedda att underlätta arbetet. Här förklaras innebörden av orden huvudrubrik, mellanrubrik och decimalnumrering. Du får också tips om hur Du ska utforma rubriker så att de blir språkligt riktigt formulerade.

Det är en konst att skapa ett väl avvägt textmaterial. Det gäller att inte använda för mycket eller för lite text och att komma underfund med i vilken ordningsföljd materialet ska disponeras.

Materialet är hämtat från två kapitel ur boken "SKRIVSTRATEGI". Den är skriven av Birger Liljestrand och Mats Arwidson. Om du önskar fördjupa dig i ämnet, föreslår jag att Du läser boken (se källförteckning).

Här har Du materialet. Idéerna till hur det ska användas ska komma från dig!

Innehållsförteckning

2 INNEHÅLL OCH UTTRYCK

Normalt har varje text ett innehåll och det uttrycks med olika medel, främst språkliga.
Innehåll och uttryck är lika viktiga; de står i växelverkan med varandra.
Det är bra att ha en helhetssyn på texten. Ett bra innehåll kanske inte når fram, om framställningen är bristfällig.

Innehållsförteckning

3 MATERIAL

Innehållet bestämmer man med hänsyn till

Det gäller både arten av och avgränsningen av innehållet, såväl när man ställer samman materialet som när man utformar presentationen.

För att ett meddelande skall få bästa möjliga effekt bör man tänka på följande innan man utformar sitt meddelande:

3.1 Att samla material

Det är oftast lättare att få tag på skriven information än muntlig.

3.2 Syften med materialinsamling

Material samlar man av olika orsaker:

3.3 Sovring av material

Ofta är det insamlade materialet så stort att man måste sovra och rensa i det.
Det är nu som mottagar- och målanalysen är viktig: Vem ska läsa texten och i vilket syfte?

3.4 Text i flera versioner

Ibland behöver man informera om samma sak, men i olika situationer och för olika målgrupper.
Man måste då utforma texten i två, kanske fler versioner.

3.5 Preliminär plan

När man gjort sitt urval av fakta är det dags att fastställa en preliminär plan.
Planen kan behöva justeras vid senare tillfällen.
Det överblivna stoffet spar man tills man är säker på vad som ska vara med.

Innehållsförteckning

4 STRUKTURERING

Gör en disposition:

4.1 Rubriksättning

Fundera samtidigt på rubriksättningen, inte bara huvudrubriken utan framför allt på mellanrubrikerna.
En detaljerad disposition är en god hjälp. Den kanske kräver en del arbete men den spar också mycket arbete.
En detaljerad disposition ger god överblick av hela materialet.

4.2 Olika typer av ordningsföljd

Det finns många sätt att ordna innehållsföljden i en text:

4.2.1 Tidsföljd

När man återger händelser är det naturligt att göra det i tidsföljd. Så gör man vanligen i berättelser, rapporter, intervjuer, reportage och protokoll - givetvis även i historiska framställningar.

4.2.2 Rumsföljd

Det är naturligt att använda rumsföljd när man beskriver miljöer, platser, föremål, apparater och liknande. Rumsföljden innebär att man mer eller mindre systematiskt disponerar materialet från ett väderstreck till ett annat (miljö, plats) från vänster till höger eller tvärtom (föremål, apparat), från yttre till inre (hus) eller tvärtom Ibland finns det skäl att utgå från en dominerande del eller en del som väcker speciellt intresse.

4.2.3 Logisk följd

Texter som har ett resonerande och/eller analyserande innehåll arrangeras i allmänhet bäst i en logisk ordning: orsak före följd, bakgrund före åtgärd, åtgärd före resultat, premiss före slutsats, helhet före detalj.

4.2.4 Kontrasterande följd

En särskild typ av logisk ordningsföljd är den jämförande, kontrasterande följden. Du kan jämföra två företeelser parvis: förr - nu, stad - land, ung - gammal, fördelar - nackdelar, o.s.v.

4.2.5 Associativ följd

När vi "associerar" följer den ena tanken/ företeelsen på den andra utan någon i förväg uppställd princip. Den här typen av ordningsföljd hittar man framför allt i skönlitteratur. Det kan vara svårt - men det är viktigt - att hålla ihop ämnet, att ha en struktur, en röd tråd i texten. Tråden kan se ut på många sätt, men den måste finnas!

4.2.6 Det mest intressanta först

Syftet med denna typ av ordningsföljd är att väcka läsarens nyfikenhet och läslust. Metoden används ofta av journalister och i tidningar.

4.3 Några grundregler

4.3.1 Låt huvudtanken framträda!

Bäst framträder huvudtanken om man klart utsäger den och om man placerar den i början av texten/avsnittet/stycket.

4.3.2 Gör texten till en sammanhängande helhet.

Förutsättningarna är ett rätt urval av innehållsfaktorer och en riktig ordningsföljd (uppdelning i enheter) så att texten hänger samman.

4.3.3 Arbeta rationellt vid allt skrivarbete:

Innehållsförteckning

5 RUBRIKSYSTEM

Rubriksystemet ger överblick av både helheten och delarna, och är till stor hjälp för såväl skribent som läsare.
Rubriksystemet ska göra texten överskådlig.
Om man listar de olika rubrikerna får man en innehållsförteckning, alltså en sorts "stolpar" över innehållet.

5.1 Huvudrubrik

Huvudrubrikens uppgift är att:

5.2 Mellanrubrik

Mellanrubrikernas uppgift är att:

Mellanrubrikerna har skribenten gratis, i den mån det går att använda de stödord han satt upp i sin plan.
En svår text behöver fler mellanrubriker!

5.3 Språklig utformning

Utforma rubriken för att få den så konkret som möjligt. Är Du tveksam till hur rubriken ska se ut, är det bäst att vänta med formuleringen.

5.4 Rubriksymmetri

När man har skrivit flera rubriker - det kan gälla både huvudrubriker och mellanrubriker - bör man efteråt kontrollera om man har formulerat dem symmetriskt.

Man ska inte utan vidare växla mellan bestämd och obestämd form, mellan olika ordklasser och mellan fraser och satser.

Rubriker som står upptagna i en innehållsförteckning är lättast att kontrollera. En efterkontroll ger ofta anledning till justeringar.

5.5 Decimalnumrering

Såväl huvudrubriker som mellanrubriker kan förses med siffror i löpande följd, enligt den så kallade decimalnumreringen:

Man ska helst inte använda fler än tre decimaler.

Innehållsförteckning

6 INFORMATIONSTÄTHET

Med informationstäthet menas mängden av fakta per textavsnitt. Vissa skrivsituationer kräver en noggrann planering av informationstätheten.

6.1 Olika grad av informationstäthet

Ju svårare ett ämne är, desto mer bör skribenten tänka på att inte späcka sin text med fakta och oupphörligt mata på med nytt, kanske ännu mer komplicerat stoff.

Det finns många möjligheter att lägga in "vilopunkter" eller "andhämtningspauser" i framställningen.

Här är några förslag:

Innehållsförteckning

7 INFORMATION UTANFÖR TEXTEN

Information som placeras utanför texten:

7.1 Bilagor

Placering av information utanför texten är ibland nödvändig, men innebär att läsaren måste avbryta läsningen, bläddra sig fram till bilagorna för att därefter gå tillbaka till texten.

För mycket av detta, försvårar läsningen.

7.2 Källförteckning

Källförteckning bör alltid finnas efter texten, och den ska innehålla:

7.3 Fotnoter

Fotnoter är upplysningar, förklaringar eller kommentarer som ofta placeras längst ner på sidan.
Enklast är det om Du inte ger några fotnoter alls, utan bakar in uppgifterna i texten, eller ger korta notiser inom parentes.

7.4 Innehållsförteckning och Förord

Innehållsförteckning

8 ATT INLEDA OCH AVSLUTA EN TEXT

Det som strängt taget inleder en text är rubriken. I början av själva texten kan skribenten förbereda läsaren på innehållet, alltså göra en sammanfattning av texten.

Det är bra att på något av dessa sätt orientera läsaren, och väcka dennes nyfikenhet.

8.1 Olika sätt att inleda en text

Här är några förslag till inledande textstycke:

Språkligt kan man formulera något av ovanstående som en fråga, ett påstående eller en uppmaning, gärna redan i första meningen. Det gäller att aktivera läsaren från början.

8.2 Avslutningen

Även avslutningen är värd att tänka på. Texten kan avslutas med ett slutord eller en epilog, där skribenten gör en sista reflektion över vad som har sagts.

Skribenten kan:

Innehållsförteckning

9 PRAKTISKT TEXTARBETE

Som vi alla vet kan det vara svårt att komma igång med själva textarbetet; det tar emot att sätta sig ner för att skriva en text.

9.1 Arbeta efter en plan

Innan man börjar skriva måste man ha en plan. Om den är noggrant gjord (med decimalnumrering i större texter) behöver man inte börja i början av planen. Börja, för att komma igång, med det avsnitt Du kan bäst, eller helst vill skriva om. Det är lättare att fortsätta med arbetet då en känsla av att ha "kommit igång" infinner sig.

9.2 Råmanus

9.3 Praktiska råd

Dessa råd gäller i synnerhet för den som skriver för hand. Med ordbehandlare kan man som bekant använda andra metoder.


9.4 Kontroll av manus

Låt detta manus ligga ett tag, tills det är dags för den slutgiltiga översynen. Den innebär en granskning och korrigering av följande:

Gör dessa kontroller en i taget! Du kan inte göra alla tre på samma gång!

Vid kontrollen kan det hända att man vill komplettera, ta bort eller flytta något. Istället för att på nytt skriva en stor mängd text, kanske hela sidor, kan man använda sax och klister för att klippa ut och montera textbitarna. Tidsbesparingen blir stor, men tekniken förutsätter att man kan kopiera texten efteråt.

Använd ordbehandlare...
Det slutliga arbetet är roligt om man är ute i god tid.

Det är en skön konst att skapa ett väl avvägt textmaterial!

Innehållsförteckning

10 KÄLLFÖRTECKNING

Birger Liljestrand, Mats Arwidson
Skrivstrategi
Orstadius boktryckeri AB
Göteborg 1984
Esselte Studium Akademiförlaget

Innehållsförteckning


Top of page

Home